Dejtingdvalan är över

Tredje januari. En vecka kvar av semestern. Härligt ledig dag.

Innan jag aktiverade semesterregeln på jobbmailen hade jag planer på en aktiv ledighet. Träna varje dag – eller i alla fall närapå. Jag skulle fixa och trixa, planera och genomföra. Och mellan gymbesöken skulle jag ta långa promenader.

Så vad hände? Jovisst, jag har planerat lite och genomfört ännu mindre. Tränat några gånger och tagit en och annan promenad (främst till och från fikor eller shoppingrundor). Men det dök liksom upp lite annat.

I onsdags, till exempel, dök det upp ett förslag från en av mina goda vänner. Vi satt och avhandlade lite saker över telefon när hon plötsligt kom på att hon hade barnfri kväll och vi lika gärna skulle kunna prata över ett glas vin på krogen. Sagt och gjort, in till stan för barhäng vid Lilla Torg. Bubbel i glasen och babbel om våra förhoppningar och planer för 2016.

Det bästa med kvällen kom dock lite senare, just som vi skulle ge oss av till nästa ställe. En lång, snygg kille – kanske inte min vanliga typ (om jag nu har någon sådan) men ändå – kom fram och pratade med mig. Eftersom jag och min kompis just suttit och pratat om att jag skulle vara mer öppen för möjligheter av det här slaget kändes det nästan lite som ödet.

Som de säger ”one thing led to another” och i torsdags, när vi satt på Espresso House och käkade varsin frukostklassiker, infann sig äntligen den där lediga känslan. Efter en veckas semester. Smått tragiskt, men trevligt att det äntligen hände. Vi träffades också på nyårsdagen, så man kan väl säga att jag avslutade 2015 och inledde 2016 på samma utmärkta sätt. Nu är han dock på väg hem till Frankrike och vår vinterfling är över.

Men jag fäller inga tårar – det var precis lagom för att väcka mig ur min dejtingdvala. Nu är jag redo för mer! Och jag tänker inte ha ett dugg dåligt samvete för allt jag inte fått gjort. Jag har ändå klarat mer än jag hade hoppats på.

 

 

Hemmakväll – eller inte

När jag kom hem från jobbet igår var jag ganska säker på att jag hade en lugn kväll i soffan framför mig. Trött efter en lång arbetsvecka bytte jag om till mjukiskläderna och zappade fram något lagom slappt tv-program. I handen höll jag en stor latte (ja, ibland kopplar jag av med kaffe).

Men tji fick jag. Just som jag gottat ner mig under filten skriver Alexandra att jag måste komma till Bastard. Tydligen satt hon där och jobbade/drack vin med Sofia, som hon ska hjälpa med ett projekt. Nå, jag var ju inte nödbedd utan tog en snabb dusch och gjorde mig redo för en lagom lugn AW. Lite senare gled jag in i den fullpackade lokalen.

Bastard byttes så småningom ut mot Belle Epoque, som sedermera övergavs till förmån för Grand Öl & Mat. Den där lugna hemmakvällen i soffan blev till en väldigt trevlig och händelserik utekväll. Vi fick till och med en lead på ett nytt projekt, som förhoppningsvis kan gå i lås inom kort. Det är verkligen härligt att umgås med såna där kreativa typer. Personer som sprudlar av idéer och är drivna nog att genomföra dem. Inspirerande är väl ordet.

Ändrade planer, igen och igen

Nej, det blev ingen dejt idag. Inte för att det inte kommer att bli någon dejt, men killen hade åkt på någon slags influensa och då kände vi båda att det nog var bäst att avvakta några dagar. Så okej, lugn kväll hemma istället, vilket jag i och för sig inte hade något emot. Lite trött, lite huvudvärk, lite längtar efter lugn och ro och låååång natt i sängen.

Fast då var det förstås en kompis som nämnde Grand och klockan elva och något med öl. Så nu funderar jag igen på att man kanske skulle gå ut. Trots allt träffar man ju inga nya dejting prospects hemma i vardagsrummet. Inte i mitt vardagsrum i alla fall.

Meanwhile, såg just att TV3 har premiär för The Eklands på tisdag. Britt stod ju verkligen för höjdpunkterna under förra säsongen av Svenska Hollywoodfruar, så det kan kanske bli intressant. Nåja, intressant nog för att det ska vara värt att kolla in första avsnittet i alla fall. Och eftersom jag är singel behöver jag inte bråka med nån sur pojkvän om fjärrkontrollen. Win.

Barsnack

Min kompis Alexandra och jag har gett oss själva en utmaning för våren. Vi ska dra ut på en ordentlig barrunda och i varje bar måste vi prata med minst en ny person.

Det kanske inte låter särskilt utmanande, men för någon som mest tycker det är jobbigt med fulla främlingar tar det emot. Kanske speciellt som man har nån slags tanke att ”om jag pratar med honom tror han ju att jag vill ligga med honom”. Det är något vi behöver jobba på. Dels att inse att killar kanske inte alls tänker så, men framför allt att om de gör det så är det ju deras problem.

Hur ska man lyckas tvinga sig själv att bli mer öppen på krogen och våga/palla snacka med random strangers i baren? Tips mottages tacksamt.